Jag följer alltid lusten att lära mig. Ibland handlar det om fortsatta studier i nyckelharpan eller i min hemtradition och ibland handlar det om att erövra nya uttryck. Mina konserter har således antingen fokus på traditionell folkmusik eller på min egen musik för nyckelharpa. De kan också inrymma båda genrerna.
Jag växte upp i en frodande, småländsk folkmusikmiljö och skolades först hos de tre läromästarna Bengt Löfberg, Pelle Björnlert och Håkan Andersson. Grunden i denna skolning var dels en utbyggd retorik och variation i musiken, dels kravet att den skulle vara dansant. I kommunikationen med dansen blev musikens uppbyggnad naturligt förklarad och den har därmed stannat kvar som ett självklartmedium i mitt fortsatta liv.
Den nyskrivna musiken är inspirerad av den traditionella, men dess form är uppbruten för att kunna göra längre musikaliska utfärder. Låtarna har oftast fler teman och fler variationer av dem. Av ren nyfikenhet har jag dragit låtarna vidare för att se vart de tar vägen. Jag använder även flera nya varianter av nyckelharpor i denna musik. Mycket av repertoaren finns på mitt senaste soloalbum, Innersta polskan, som är en kärleksförklaring till den dans, vars musik följt mitt liv sedan barndomen – polskan. Ett begrepp där en rik rytmisk och tonal mångfald ryms inom de tre taktdelarna.